För er som inte vet är det här min katt Mowses. Eller rättare sagt VAR min katt. Eller nej, han ÄR min katt. Men han blev påkörd för lite mer än ett år sen. Minns när mamma berättade. Vi var påväg hem från stan, jag hade varit i Vadstena hela veckan. Mamma och pappa ville inte ringa och berätta. Shit vad jag grät. Minns att jag ringde mitt ex (?). Visste inte vem jag skulle prata med. Uch, det var hemskt. Han var inte som en vanlig katt. Han var speciell. Han var rolig, mysig. Sov hos mig varje natt. Långhårig och röd. Super trög. Men ändå så söt. Speciell är verkligen ett ord för honom.
Men nu ligger han begravd under flaggstången här hemma. Men jag saknar honom fortfarande. Efter mer än ett år. Töntigt tycker nog vissa? Men det skiter jag i. Han var min. Han ÄR min. Men det är han jag saknar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar