Hon ser sig själv som förr.
Ingenting ändras i hennes ögon.
Hon är precis som förr.
Att vara en i mängden,
och vara värt 500 svenska rikstadler.
Precis som en jävla bunt sexlektsaker.
Ingenting värt. Vad är livet?
-Förkort.
Och förändringen går för långsamt.
Hon önskar att hon såg ut som en i
mängden, inte var en i mängden.
Svårt att släppa sorg och smärta,
svårt att släppa de man borde släppa.
Men för i helvete tjejen, sluta va så jävla pissigt NEGATIV.
-men de funkar inte så.
försök själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar